~ thalenaforsander ~

jag trodde att jag skulle klara av det här, men där hade jag fel. det blev bara för mycket nu och vi får inte tag på dig, det svider inom mig för jag vet att du är någonstans där ute och lider med smärtan i kroppen. hur kunde det här hända egentligen? allt gick så bra, du kom hem efter ett år och sedan föddes jag, du var bra i mina första åtta år på jorden men sen sjönk du ihop igen. du blev allt värre och till slut förlorade du din familj och kvinnan du hade fyra barn med ersatte dig med en annan, en annan som jag först avskydde. det gör jag inte längre, men han har inte ersatt platsen i mitt hjärta som du alltid har haft, ännu har och alltid kommer ha kvar. jag saknar dig verkligen, och jag vill ditt allra bästa, jag vill att du ska bli frisk igen. vad som än händer så finns du i mina tankar, hela tiden. jag försöker vara glad även om du mår dåligt för det vet jag att jag har rätt till, men jag kan bara inte.