Jag saknar dig - Nu öppnar jag mig.
Okej, det här är nog första gången jag verkligen öppnar mig när det gäller allt det här med pappa. Men iallafall... Förra fredagen (3/2) så åkte du in till sjukhuset igen, jag förstår hur du mår. Fastän jag aldrig har mått så dåligt på det sättet som du gör nu, så förstår jag ändå att du verkligen mår dåligt. Jag saknar verkligen den gamla tiden när vi var en familj, hela familjen firade jul tillsammans, vi firade alltid påsk tillsammans osv. Varje morgon när jag vaknade upp så tänkte jag "tänk att mins föräldrar håller ihop så bra", det var då. Nu är jag glad bara jag får prata med dig, pappa. Det är otroligt jobbigt att gå igenom allt det här, allt på samma gång. Men jag är faktiskt hellre jätteledsen ett kort tag än att vara lite ledsen ett väldigt långt tag. Finns inte så mycket att säga för jag vill inte säga allt för mycket. Men ja, jag saknar verkligen dig, pappsen. Och jag älskar dig, hoppas att allt ordnar sig snart.
