den finaste killen jag kan föreställa mig, han heter Fredrik och han är min.
för ett år sedan var jag rent av förstörd, jag var deprimerad och trivdes inte med mig själv. trots att jag hade underbara vänner som fanns där för mig när det behövdes så kände jag ändå att någonting fattades. jag trodde först att det var min pappa som jag inte visste vart han var då, men när han kom tillbaka så var det fortfarande någonting som fattades. sen träffade jag en kille, oftare och oftare, han kunde alltid få mig att skratta och jag hade aldrig vart så lycklig kändes det som. denna killen gör mig fortfarande lika lycklig, om inte lyckligare. jag hoppas att denna killen aldrig lämnar mig för han är helt perfekt för mig, jag älskar honom mer och mer för varje dag som går även om han är jobbig ibland och även om vi tjafsar rätt mycket. ❤
